En vecka till avresa!

Igår hade vi vår sista planeringsträff här hemma, Miriam, Per, lille Jonathan och jag. Onsdagen 20 mars reser vi till Tanzania ihop från Visby stift. Pers familj följer med den första veckan.

Jag ser fram emot att återse landet och flera människor, sju år senare. Har bokat en dagssafri med Isack, som vuxit upp på barnhemmet i Irente och nu har sitt egna företag. 🦁🐘  Planerar besöka två skolor och fira påsk med biskopsparet Munga. 

Det ska bli spännande att få nya perspektiv på livet och att återse landet efter att själv ha blivit förälder. Ofta tycker jag att en stor del av resan är den som börjar när jag kommer hem och bearbetar allt jag varit med om. Ser fram emot att dela med mig av foton, filmer, ljudklipp och även notera ny körmusik! 🎶😊

Tutaonana Tanzania!

Per, Miriam & lille Jonathan.
En del av förberedelserna…

Tre veckor till avresa

Det finns olika sätt att förbereda en studieresa på. För att kunna kommunicera bättre med lokalbefolkningen har jag börjat damma av mina swahili-kunskaper. ”Habari za asubuhi?” = Hur är morgonen? och ”Jina langu ni Katarina” = Mitt namn är Katarina. Det är roligt och Duolingo är en bra app för egen övning!

Fortfarande känns det lite overkligt att jag – sju år senare – ska få möjlighet att återvända till Tanzania! Det har glatt mig under denna föräldraledighet att ta upp kontakten med vänner i Lushoto och Tanga, att boka in en safari för min lilla resegrupp och även få förbereda ett påskfirande med biskopsfamiljen där nere.

Ett annat sätt som jag förbereder mig på är att jag har sytt om en av mina klänningar från praktiktiden till en kjol + ett par babybyxor till min lilla medresenär. Det ska bli härligt att få komma iväg – och säkert väldigt skönt att få komma hem igen till vardagen här hemma. Tänk att få äta avokado, ananas och bananer i sitt rätta klimat under två veckor!

”Tutaonana badaaye” = Vi ses snart! /Kattis

Krönika om Tanzania

Ett år efter bestigningen av Kilimanjaro och avslutningen av 4 månaders praktik kom denna krönika ut. Skriven av mig själv, publicerad i Ystads pastorats tidning. Trevlig läsning!

Hamjambo rafiki yangu

Lärarlegitimation

Då var den här och jag är behörig att sätta betyg! Om jag någon gång behöver göra det, det vill säga… 🙂