För tio år sen gick jag mitt andra år på Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö. Det kan verka häftigt och stort, det var det, men jag kände mig ganska liten och ny. Lite som ”bambi på hal is”. Därför värmde det särskilt i hjärtat när kantorn Robert i Ängelholm hörde av sig till mig och bad mig vara koreograf och inspiratör till hans kör, inför sin konsert ”Höstsoppa”. Kören var entusiastisk och nyfiken och ”modig” som vågade testa mina många idéer! Särskilt minns jag en duettdans till ”Till dig” (riktig titel?) och våglika rörelser till ”Så länge skutan kan gå”.
Det här med att ”bli satt i bruk” är oerhört viktigt i livet. Att känna att man hamnat på ”rätt” plats. Att någon annan behöver en och tar tillvara på det man har att komma med. KASAM, känsla av samhörighet, är ett sådant uttryck. Kanske är det just detta som gör oss tillfreds i livet, mycket mer än ekonomisk rikedom eller annan status. Att vi har ett sammanhang som är meningsfullt. Vare sig vi är små, tonåringar, vuxna eller pensionärer.
Genom kontakter jag har fått längs min livsväg har jag blivit satt i bruk på många platser. Några exempel är som musiker på Fosieanstalten i Malmö. Som rytmikpedagog vid lärarutbildningen på SEKOMU i Tanzania. Med körsångare i Kristianstad. Som ledare i Heliga danser på en workshop i Kalmar. Med egenkomponerad musik på en konsert i Fågelfors.
Det här var en reflektion från mig, nybliven mamma på min 33-årsdag. Ta hand om dig och hoppas att du finner KASAM på flera håll på din livsvandring! /Kattis
PS: Som sammanfattning av denna sköna känsla lägger jag in en bild från Helsjöns kokbok ”Mat med omtanke”. Hoppas den går at läsa fast den är lite suddig! DS.