Höstterminen står nu vid knuten och väntar. Det ska bli skönt med vardagsrutiner igen. Sommaren har sin charm och sin frihet, men jag gillar vardag. Två veckor ledig själv med barn i åldern 2,5 och 5 år är inte direkt ”semester”. Glad jag klarat av dessa!
I sommar sjöng och spelade vi än en gång med Linnea och Nils här på Gotland, som kvartett. Det var härligt och särskilt kul att få framföra nyskrivna sånger från senaste skivan ”Lugna vatten” för publik. När vi reste ner till släkt och vänner i Skåne spelade vi på två sommarcaféer, det ena i vår gamla församling i Slottsstaden i Malmö och det andra i Barsebäck. Se fotot som min svåger Pontus tog där:
Sommarcafé i Barsebäck, Skåne.
Jag har även försökt hålla igång orgelspelet genom att vikariera lite som kyrkomusiker. Det har hunnit bli: två dop, två söndagsmässor, en friluftsgudstjänst med min gamla kör Gothemkören, två begravningar med flöjt- och sångsolister, och nu på lördag ska jag spela på en vigsel ihop med Karin Runow. Det ska bli roligt!
I höst kommer jag att arbeta 80% på Väskinde skola med musik och skolbibliotek samt vikariera som körledare för damkören i Väskinde. Det hoppas jag blir en bra kombination! På måndagar leder jag mitt nya Yoga energy-pass på Friskis.
Följ mig gärna på Instagram för flest uppdateringar. Allt gott, Kattis
PS: Uffe och jag sjunger och spelar på Brunnen i Västertorp 29 aug kl. 15, på min syster Lenas nya arbetsplats. Välkomna dit!
Jag har blivit intervjuad efter resan till Reykjavik för att delta i Erasmus+ och den barnkulturvecka som hölls i landet. Klicka på den här länken för att läsa intervjun.
Det är svårt att summera en veckas Erasmus+ i Reykjavik efter så många fina möten, konserter, musiklektioner och inspirerande miljöer som jag fått ta del av. Ett sätt jag använt mig av är ”vlogg” via min Youtube-kanal. Längre ner kan du se några klipp.
Något som jag verkligen har uppskattat med denna resa är mötet med musiklärare i deras vardag. Visst har stora konserter i vackra Harpa varit fantastiska, men att få vara med och få en glimt av det vardagliga arbetet och samtala med dessa lärare och musiker har det jag gillat mest. Igår träffade jag en pionjär inom musikterapi som heter Valgerður och hennes arbete med vuxna med funktionsvariationer var gripande att ta del av. Hennes hemsida är: TÓNSTOFA VALGERÐAR
Barnkulturfestivalen i Reykjavik pågår 20-26 april 2026 och innehåller konst, teater, dans, sång och musik. Både med barnen som konstutövare och som publik. Grundtanken är att alla barn på Island ska få ta del av detta och att landets scener, bibliotek, museum m.fl. är en plats för deras tankar, känslor och musicerande. Hemsidan som används är denna: Barnamenningarhátíð – Forsíða | Reykjavik
Det finns mycket mer jag kan och vill skriva, men jag slutar där för denna gång. Följ mig gärna på Instagram och Youtube för mer frekventa uppdateringar. /Kattis
Den här våren arbetar jag 60% på Väskinde skola och resterande del på min egna firma. Det har inneburit ett annat lugn än när jag arbetade 100% som musiklärare på två skolor under 2025, med 25 musiklektioner/vecka. Mina onsdagar i skolbiblioteket i Väskinde är ett bra sätt att få bidra till skolans arbete och utveckling utan att endast ”leverera lektioner”.
Att arbeta färre timmar per vecka är något som det forskas på. Kan en kortare arbetsvecka ge mer livskvalitet och samma, oförändrade eller bättre arbetsresultat? Läs gärna denna studie som gjorts på ämnet.
På den egna firman har jag under mitten av mars lett workshop i Heliga danser och sjungit solo i mässan i S:t Johannes församling i Kalmar (den ena ”Ave Maria” lät såhär). Maken och jag håller på att spela in och färdigställa en sjunde skiva, som snart har fått ett skivfodral och mixade sånger. Jag håller tummarna för att den bli klar till midsommar, men vill inte gå ut med något release-datum ännu!
Under mars månad har vännen Ann-Charlotte och jag haft release med ett nytt dans-pass på Friskis i Visby. Om du följer min Youtube-kanal undrar du kanske varför jag helt plötsligt dansar till sången ”Mr Saxobeat”, som var med i SVT:s På spåret i vintras? Här kan du dansa med:
I april månad ser jag fram emot två saker särskilt. Det ena är att få fira mina båda föräldrar som fyller 70 år denna vårvinter. Då kommer jag få bidra med lite sång och musik på ett eller annat sätt i Knivsta, där jag kommer ifrån. Den andra saken jag ser fram emot är att få jobbskugga via Erasmus+ i Reykjavik. Jag reser dit 19 april och kommer under veckan därpå att få gå bakom kulisserna på barnkörfestivalen Big Bang festival och även vara med i några musiklärares arbete och på körövningar. Följ gärna min blogg för att läsa mer om vårens musikaliska projekt.
I lördagens deltävling av Melodifestivalen 2026 gick Brandsta city släckers och Felicia (fd Fröken Snusk) vidare till finalen. Det var de två låtar som elever och personal vid Väskinde skola tippade på. Själv tyckte jag bäst om denna, lite lugnare låt på svenska. Hade du någon favorit?
Som musiklärare kan det kännas som ett ”nödvändigt ont” att ha koll på årets upplaga av Melodifestivalen. Eleverna kommer sannolikt att prata om dessa låtar och saker som händer i tävlingen. Sen systemet med ”deltävlingar” infördes är det ju en hel del grus för at hitta guldkornen, men jag tycker redan att det finns bidrag i årets tävling som håller hög standard.
Mina elever tippade på denna låt i fredags och 4-åringen här hemma diggar gärna med i ”Copacabana boy”. Det är en sån låt som sätter sig på hjärnan och som gör att det spritter lite i benen, det är svårt att sitta still och lyssna.
Lärarna på Väskinde skola röstade att A*teens comeback skulle gå bra och det gjorde den. Som ett andra bidrag till final tror jag att låten Iconic skulle kunna gå långt, även i Eurovision i Wien i maj. Det är helt klart nostalgiskt för oss som är födda på 80- och 90-talet att höra och se denna popgrupp igen. Roligt!
Min egen tippning inför första tävlingen var att Greczula skulle vinna – och mycket riktigt gick hans låt ”Half of me” direkt till final som det bidrag med flest röster. En lite ABBA-lik låt, som är ”cashig” och fräck. Jag hoppas att han går hela vägen! Låten finns ungefär 10 minuter in i filmen här nedan. Heja Greczula!
Att sammanfatta ett år med hjälp av några rader på en datorskärm är inte helt lätt. Var ryms dofterna? Vinden i håret? Smaken av en nyskördad jordgubbe på tungan? För att ens kunna skriva denna årskrönika har jag fått rensa bland filerna och ta bort någon backup på min hemsida, som under några svettiga dagars tid var ”nerstängd”. Talande? Kanske är jullovet som står runt hörnet ett tillfälle att just ”stänga ner”, koppla bort och zooma in i det som sker IRL.
År 2025 var året då jag provade på att arbeta heltid som musiklärare i grundskolan. ”Provade på?” Det var ju och ÄR ännu en tillsvidaretjänst inom Region Gotland. Inget vikariat. Men, eftersom jag aldrig tidigare haft en heltidstjänst som lärare, var det med inställningen att ”nu testar vi det här och utvärderar efter en termin, sen efter två”.
Med 25 musiklektioner med olika elevgrupper i årskurs 2-6 på två skolor varje vecka är det några av er som kan gissa hur det gick. ”Intensivt och högljutt”, var förnamnet. Med två små barn hemma, en make som blivit kyrkoherde (präst-chef) under våren, med mina egna, höga ambitioner även utanför hemmet med Friskis och kammarkör (och även någon digital-kurs som bara ”verkade vettig” i praktisk spanska och coachande förmågor) så var det nära att den där ”superwoman” gick in i väggen. Men jag drog i handbromsen innan det blev svart. Hade bollande samtal i simbassängen. Försökte vända och vrida, med rektor, kollegor och vänner. Sökte andra jobb, lärarlyftet, fristående kurser, letade lösningar…
Så, vad väntar runt knuten på det nya år 2026? En vårtermin med deltidsarbete på Väskinde skola, med musik och även skolbibliotek. Mer luft i det egna veckoschemat med möjlighet att arbeta på det egna företaget och musicera för min egna skull. Kanske den där låten ”Kattis sax” kan bli verklighet, om jag bara ger mig mer tid och vågar låta tystnad och kreativitet få ta plats.
God jul och Gott nytt år 2026! /Kattis
PS: Om du vill lyssna på S:t Clemens kammarkörs julkonsert kan du klicka här.
Idag är det FN-dagen och FN firar 80 år. Arbete för fred och mänskliga rättigheter känns aldrig så aktuellt som nu. 🇺🇳🙏
Denna vecka genomför jag FN-konserter med årskurs 4 och 6 på mina två skolor. Vi musicerar på ett äldreboende, i ena skolans matsal och i en kyrka. Eleverna presenterar programmet själva och sjunger, spelar och dansar. Totalt sex konserter, med en publik med stort åldersspann.
Det är härligt att se hur elever växer, hittar fokus och (oftast) vågar uppträda med det som är inövat inför en publik när det är ”skarpt läge”. Vi sjunger på swahili, engelska och svenska. Flera elever spelar gitarr och några framför en egenskriven freds-rap.
Det innebär extra arbete för mig och det vanliga schemat blir lite lidande, men det tycker jag nog att det är värt. Och extra skönt ska det bli med fortbildning och lite höstlov nästa vecka. 🍁😊
År 2024 lider mot sitt slut och jag blickar tillbaka på året som gått. Mitt i småbarnsträsket som vi är i just nu finns det ändå sådant att glädjas över. Det gäller att ta ett steg tillbaka och ta ett djupt andetag. Andas in, andas ut. Repetera.
I början av året var fokus på förberedelser inför resan tillbaka till Tanzania. Jag hade fått flera stipendium beviljade och såg fram emot att första veckan resa dit ihop med Miriam Hinas, prästen Per Stumle och delar av Pers familj. Vi åkte på safari med min vän Isack på Usambara Destination och besökte kyrkans universitet Makumira, gick på gudstjänster och njöt av färsk frukt & grönsaker från gatumarknaden. Den andra veckan reste lille Jonathan & jag tillbaka till Usambarabergen, där jag bodde & arbetade 2017, för att återse kollegor & vänner och även besöka en ny vänskola, Lwandai Lutheran Secondary School. Påsken firade vi i kuststaden Tanga ihop med biskopsparet Anneth & Steven Munga.
Vid Makumira i Tanzania.
Väl hemma i Sverige igen föddes tanken på en ännu ny skiva med egenskriven musik. Helst inspelad & mixad före midsommar! Maken gick kyrkoherdekurs och trodde inte riktigt på idéen med tanke på småbarnslivet och bristen på tid & ork. Men med min studiovän Niclas som bollplank, problemlösare och mixare, goda musikervänner på Gotland, konstnärsvännen Barbro i Malmö och layout-kunniga kollegor i närheten, kunde ändå detta gå i lås. Jag tog alla de chanser som gavs då 3-åringen var på förskolan och bebisen Jonathan sov i vagnen för att färdigställa noter, spela in piano, sång & rytm, korrläsa fodral och försöka få färdigt en produkt. Och efter en hel del svett, landade den nytryckta skivan hemma veckan efter midsommar!
Målning och idé av Barbro Linjer.
I juni gick jag en kurs i yinyoga på Friskis & Svettis i Stockholm. Det var en härlig dag och jag var tacksam för bra barnvakt för senaste tillskottet i familjen. Yogan ledde jag sedan under hösten & fortsätter med våren 2025 på Friskis i Visby.
I juli gjorde vi en liten turné med vår nya musik. Vi började och slutade på Gotland, ihop med basisten Nils Ossman och två flöjtister: Yvonne Nellvik & Linnea Tibell. På fastlandet gav vi konserter i Vittsjö kyrka, S:t Johanneskyrkan i Kalmar och Sommens församlingshem, utanför Tranås.
Konsert i Sommens församlingshem med Mariette.
Hösten 2024 delade maken och jag på föräldraledigheten och jag återgick till 40% tjänst som musiklärare på Väskinde skola. Det har varit intensivt, utmanande och roligt! Tanken är att testa musiklärarjobbet på heltid våren 2025, för att sedan kunna ta ett beslut om det är skolan eller kyrkans värld jag ska arbeta i kommande år. Just nu känns det skönt att få ta jullov!
Två musikaliska ögonblick jag bär med mig från arbetet med mina elever i skolan är dels när vi hade en FN-konsert 24 oktober med insamling till vår nya vänskola & ett trädprojekt i Tanzania. Flaggspelet i kyrkans tak var mäktigt och eleverna hade fin inlevelse i sång, spel & presentation. Det andra ögonblicket är från de fyra luciatåg jag ledde med årskurs 5. De framförde min egenskrivna chacha-sång ”Luciatåg” med stor bravur, både med sång & rörelser. En stolt musiklärare satt vid pianot och njöt av stunden!
FN-konsert 24 oktober 2024 i Väskinde kyrka.
Med önskan om en GOD JUL och ett hoppfullt GOTT NYTT ÅR 2025!
Det var härligt att få återvända till Rainbow School i Tanzania, där jag arbetade som musiklärare hösten 2017. Några av elever och lärare finns ännu kvar, men på sju år hinner mycket också förändras!
Jag hade ett fint samtal med rektor Juliana Mahundo, som är utbildad präst vid Makumira Tumaini University. Att dricka ”chai” tillsammans är en gest av gemenskap och gästfrihet. ????☕️
Att få sjunga igen med eleverna var också något jag önskat. Eleverna i förskoleklass hade förstås aldrig träffat just mig, men några av de äldre eleverna och lärarna mindes sångerna från 2017 ”Wanapiga ngoma” (Nu ska vi spela på trumman) och ”Hamjambo rafiki yangu” (Hej alla glada vänner). Det kändes fint!
Jag tog bara några foton denna gång, men delar en film från 2017 när elever, lärare och praktikanter från Sverige och Tyskland sjöng på kyrkans universitet Sekomu.
