reseblogg – Musikat

Sång med elever

Det var härligt att få återvända till Rainbow School i Tanzania, där jag arbetade som musiklärare hösten 2017. Några av elever och lärare finns ännu kvar, men på sju år hinner mycket också förändras!

Jag hade ett fint samtal med rektor Juliana Mahundo, som är utbildad präst vid Makumira Tumaini University. Att dricka ”chai” tillsammans är en gest av gemenskap och gästfrihet. 😊☕️

Att få sjunga igen med eleverna var också något jag önskat. Eleverna i förskoleklass hade förstås aldrig träffat just mig, men några av de äldre eleverna och lärarna mindes sångerna från 2017 ”Wanapiga ngoma” (Nu ska vi spela på trumman) och ”Hamjambo rafiki yangu” (Hej alla glada vänner). Det kändes fint!

Jag tog bara några foton denna gång, men delar en film från 2017 när elever, lärare och praktikanter från Sverige och Tyskland sjöng på kyrkans universitet Sekomu.

Körsång och dans

När jag översatte luciasånger till swahili och lärde ut till kollegorna på barnhemmet i december 2017 undrade några: ”Vilken dans är det?” Såklart ska det finnas en dans till sången!

När jag nu fått återvända till Tanzania sju år senare är det med en annan blick och med mer egen arbetserfarenhet. Lägger här nedan ut ett litet smakprov med sång & dans från tre av gudstjänsterna jag varit på: Palmsöndagen, Långfredagen och Påskdagen 2024. Hoppas det kan skänka lite glädje! Vi pratar ju mycket om rörelsepaus och ergonomi i Sverige, men lever vi upp till vår devis? 🎶🤔

Home sweet home

Bloggen har varit tyst i några dagar! Mitt internet tog slut den sista dagen. Magen var dessutom inte som den skulle, så det gjorde att sömn & blåbärssoppa prioriterades.

Hemresan till Sverige gick bra ändra fram till Arlanda. Där väntade jag i 1,5 timme på en barnvagn som inte kom. (Undra om allt blev lite mer jobbigt med för lite sömn, baby och all packning själv….) Nu har den dock kommit tillbaka från Oslo eller var den nu hamnade, så ska få den hemlevererad idag. 😄

Jag har många blogginlägg ”på vänt” med teman jag har tänkt på under resan och massor med filmer som jag hoppas få dela. Resan fortsätter liksom trots att jag kommit hem. Ofta ger en resa nya perspektiv på den man har och insikter om livet hemma.

Från världens vackraste flygplats (!) hem till snö, gömda påskägg och familjemys. ✈️🌍🐣❤️

Djur och natur

Efter en nio timmars bussresa Tanga-Arusha idag är allt min hjärna orkar med att lägga upp en film på mäktiga näshornsfåglar vid Irente Farm och andra växter från Usambarabergen. Usiku mwema = Godnatt! 🌠

Pasaka njema!

Glad påsk från kuststaden Tanga! Mitt internet i mobilen håller på att sina, så jag får lägga upp körsånger att lyssna på när jag är uppkopplad på wifi igen.

Det blev ändrade planer på grund av regnvädret och leriga vägar till Maramba. Jonathan och jag fått möjlighet att fira påsk med Anneth, Stephen och Happiness Munga i Tanga istället. Kl. 7 imorse började påskdagsmässan i den anglikanska Heliga Augustus kyrka. Jag åt frukost innan, eftersom erfarenhet säger mig att en tanzaniansk gudstjänst kan pågå länge. Inte trodde jag att det skulle ta 4,5 timmar innan vi gick ut ur kyrkan igen! Tre körer sjöng, två präster predikade, kollekt togs nog upp till minst fem ändamål. Det var rökelse, vigvatten och välsignelse av alla barn. Och förstås ”Halleluja – Kristus är uppstånden”-utrop (Alleluia – Bwana Yesu amefufuka!). Jag var tacksam att få den ena predikan översätt av Anneth.

Fotona är från dagens gudstjänst. Den film jag redan laddat upp är från Usambarabergen. Just nu längtar jag tillbaka dit, till ett svalare klimat och härliga, gröna berg. Imorgon beger vi oss tillbaka till Arusha, för att på onsdag påbörja den långa resan hem till Sverige och Gotland.

En 4,5 timmar lång påskdagsmässa i anglikanska Heliga Augustus kyrka.

Jonathan somnade gott i biskopinnans famn efter två predikningar m.m.

Hemkära Irente!

Att få bo tre nätter i ”mitt” gamla hus på Irente Children’s Home är verkligen kärt. Standarden är – för en svensk – relativt låg med indisk toalett, dusch genom skopa från hink osv. Men jag har ju gjort det förut, så det är ”hakuna mata” = inga bekymmer. Jonathan och jag sover gott under det medhavda myggnätet och bergsluften med lägre temperatur är minst sagt välkommen! Fruktar redan påskhelgens värme vid kusten i närheten av staden Tanga… 😅😎

Det har blivit många kära återseenden här i Irente. Flera människor jag arbetade med 2017 finns kvar, andra är nya. Lägger upp några foton nedan och en film från utsiktsplatsen Irente Viewpoint. Rekommenderas varmt om du någonsin åker till Tanzania! 🌄

Idag har jag fått dricka ”chai” (te med socker och/eller mjölk) tillsammans med Mama Mrisho, föreståndaren, efter morgonbönen. Chauffören Christian och flera anställda och studenter vill gärna hålla i Jonathan. I eftermiddag ska jag gå till min gamla kyrka här i bergen. Får göra ett eget inlägg om några gudstjänster, tror jag.

Med önskan om en välsignad påskhelg! 🙏❤️ /mamma Kattis på vift

PS: Barnhemmet har fått nya solceller och ny TV-parabol sen 2017. ☀️

PS 2: Roligt att få ge några hemmastickade mössor till barnen ex. jordgubbsmössa från ”Mama yangu” (min mamma). 🍓🥰

”Mitt” gamla hus på Irente Children’s Home.

Usambarabergen

Intrycken och upplevelserna är fler än tiden räcker till. Har velat skriva ett inlägg om masaierna och ett om palmsöndagen. Men det största som hänt mig de senaste dagarna är att jag fått återvända till Usambarabergen, där jag gjorde praktik 2017. Jag känner mig priviligerad som har fått denna möjlighet och stor glädje i att få återse människor och platser igen.

Tanzanianer är ett mycket omtänksamt folk. Att få vara gäst hos tre olika familjer under Stilla veckan känns stort. I byn Mlalo är vi nära den Kenyanska gränsen och mellan olika bergstoppar. Det växer bananträd, mangoträd, avokadoträd, afrikansk blå lilja, palettblad och mycket mer på läraren Alfreds mark (på ett av fotona). Kvinnorna lagade en vegetarisk middag igår på lokala råvaror. Trots att mitt svenska sällskap är kvar i Arusha känner jag mig inte ensam. Lille Jonathan är poppis och nästan alla jag träffar vill hålla honom.

Idag ska jag få besöka Lwandai secondary school, där prästutbildningen fanns innan den flyttade till Makumira. På Lwandai, som är kyrkans internatskola, går och bor ca 250 elever. Lärarna bor i närheten eller pendlar hit. Efter gårdagens prov har många elever rest hem på påskledighet, men Alfred har sett till att jag ska få träffa några stycken som ska öva körsång inför en tävling på Sekomu på påskdagen. Det ser jag fram emot!

På bilden ser du eleven Samuel, som går det tredje året på Lwandai. Han tycker om att sjunga, spela fotboll och vill ha flera barn när han blir stor.

TUMA University

Sju år senare fick jag ÄNTLIGEN möjlighet att besöka Makumira Tumaini University och deras präststutbildning. Det är ett universitet med nästan 3000 studerande, varav 150 studerar teologi. Alla lärare på fakulteten bor i tjänstebostäder på campus och en tredjedel av studenterna. Mer om detta hoppas jag knåpa ihop till en krönika i Kyrkans tidning.

Delar med mig av ett foto och en film från dagens besök. Höjdpunkten var när vi fick sjunga med några av teologistudenterna i kapellet. 😊🎶 Imorgon står väckarklockan på 5:30 för att åka på dagsutflykt till Tarangire Nationalpark. Usiku mwema = Godnatt! 🌠 /Kattis

Nimerudi Tanzania

Nu är vi framme i Tanzania! 😄 Vid VISUM-ansökan på flygplatsen idag tipsade jag präst-Per om att säga ”Mungu akubariki” (Gud välsigne dig) till de anställda tjänstemännen. De blev glada! 🙏 Jag försökte förklara att jag återvänt till Tanzania efter sju år. Lyckades använda fel verbform (”nita” istället för ”nime”), men tjänstemannen korrigerade mig på ett glatt sätt: ”Nitarudi Tanzania”.

Jag är glad över att kunnat köpa färsk ananas, avokado & bananer på swahili. Säga ”Punguza bei” (pruta lite hör ju till sättet här) och önska försäljarna och hotellvärden ”Njoni njema” = Trevlig kväll!

Det är speciellt att få komma tillbaka hit. Värmen & lukterna är bekanta. Bananträden. Acacian. De små butikerna i varje gathörn. Den där första vägkurvan från flygplatsen kände jag igen.

Dagens roligaste var nog att få återse Isack från Irente och se honom leka med lille Jonathan. ❤️🇹🇿 Som resande mamma med barn blir man extra omhändertagen här, får gå före i kön och bli hjälpt med bagaget. Det känns fint. Jag tar emot all hjälp jag kan få i värmen & tröttheten efter 1,5 dygns resa.

Imorgon fredag väntar ett besök på Makumira Tumaini university med intervju, sång & lunch. Nedan kommer några av dagens foton. 🎶😊

Safari njema!

Trevlig resa! Nu är jag ÄNTLIGEN på väg! Egentligen är den här resan tre år försenad. I december 2020 fick jag ett stipendium beviljat för att återvända till Tanzania. Då väntade jag mitt första barn och corona-pandemin började närma sig Europa. Det tog en förlossning till innan resan nu blir av! 😅🌍

Några användbara fraser på swahili är:

Safari njema = Trevlig resa!
Asante sana = Tack så mycket
Karibu = Varsågod & välkommen
Habari yako? = Hur mår du?
Nzuri, na wewe? = Bra, och du?
Kwa heri = Hejdå
Pole pole = Ta det lugnt
Jina langu ni… = Mitt namn är…

Något av det sista jag packade ner i stora tågluffarryggan var några CD-skivor med egenskriven musik och en liten inspelningsapparat. Eftersom jag kommer att återvända till barnhemmet och Rainbow School, där jag undervisade elever i musik, känns det fint att få dela med mig av mitt skapande. Skivan ”Potential” tänker jag även ge safariguiden på lördag. Han växte upp på kyrkans barnhem och driver nu en egen firma i ecoturism.

You’ve got potential, you grownup girl. You can be anything you want, in this world. You’ve got potential, you grownup girl. Just take a deep breath and see, what you’ll be-come!

Jag hoppas kunna blogga under resans gång. Allt efter ork & uppkoppling!

Tutaonana = På återseende! /Kattis